Varför anses direktverkande el fult?

Varför anses direktverkande el fult?

El behövs till alla våra teknikprylar och det talas gott om t.ex. eldrivna bilar, men så fort det blir tal om direktverkande el för att värma upp våra hem anses det som dåligt och dyrt.

När vi pratar om direktverkande el menas el som direkt blir omvandlat till värme. En annan variant är vattenburen el där el värmer upp vatten, som sedan cirkuleras runt i radiatorsystemet. Att använda el till att värma upp en bostad är av vissa ansett som något fult, för att bemöta detta behöver vi presentera två nya begrepp; elmix och marginal-el.

 

nordisk-elmixElmix

Elmixen, även kallat medel-el, beskriver vilka sorts produktionssätt som använts för att generera den elektriska energin. I Sverige består elmixen till största delen av vatten- och kärnkraft medan den nordiska elmixen använder något mer fossila bränslen än Sverige. Allt detta ser vi i figur 1. Den europeiska elmixen består i stort sett bara av fossila bränslen.

 

Marginal-el

Marginal-elen är den elkraft som ligger på marginalen i ett system och definieras som den el som just för tillfället är dyrast att producera. Sveriges elnät ingår i ett nätverk tillsammans med framförallt de nordiska länderna. Förbindelser finns också till Polen, Ryssland och Tyskland. Det innebär att marginalelen per definition även i Sverige är den el som är dyrast att producera någonstans i nätverket. Tyskland och Danmark har en stor del kolkondenskraft och därför sätts ofta den svenska marginalelen lika med detta. Detta kan dock ifrågasättas om man tittar på figur 2, som visar Energiproduktionen i Sverige under ett år. Fossil kondenskraft produceras ganska jämt under året, variationerna tas upp med vattenkraft. Om resonemanget med marginalel varit korrekt så skulle den fossila kondenskraften varit helt avstängd under sommarmånaderna.

Det faktum att marginal-el anses vara samma sak som el från kolkondenskraft är den stora anledningen till att elanvändning till värme anses fult. Den här uppfattningen angående marginal-el får även konsekvenser när man sedan diskuterar om primärenergifaktor (PEF) och miljöpåverkan, låt oss utveckla detta.

energiproduktion-sverige

 

Primärenergifaktor

Den primära energifaktorn (PEF) är ett mått på hur mycket energiresurser som går åt för att skapa den slutliga energin. Sveriges PEF för elektricitet är idag satt till 2,5 utefter den europeiska elmixen. Detta baseras på att kolkondenskraft endast kan omvandla 40 % av den ursprungliga energin till el och det innebär att det i snitt krävs 2,5 kWh energiresurser för att producera 1 kWh el. Den här siffran är ombestridd av flera anledningar;

  1. Antagandet att marginal-el och användning av fossila bränslen är samma sak är nödvändigtvis inte sant.
  2. Metoden för att beräkna faktorn är inte helt vetenskaplig.
  3. Faktorn förändras när elproduktion effektiviseras eller byggs ut och behöver därför korrigeras med jämna mellanrum.
  4. Om man tar tillvara spillvärmen vid elproduktionen (vilket är vanligt i norden) och använder den som fjärrvärme i närområdet så är den totala verkningsgraden mycket högre, upp till ca 90%.

I figur 3 kan vi se vilka länder Sverige importerade el ifrån under 2012. Här är det tydligt att det praktiskt taget bara är Norge, som till största delen har vattenkraft, som elen importeras ifrån. Att då räkna med den europeiska elmixen i Sverige anser vi är obefogat och vi kommer istället använda oss av den svenska elmixen där primärenergifaktorn är satt till 1,8.

direktverkande el grannland diagram

Om vi nu vill göra en klok jämförelse mellan olika uppvärmningsmetoder så räcker det inte med att bara använda PEF. Ett exempel är att jämföra PEF för olja som sådan, den är 1,11. Det innebär alltså olja skulle väljas framför el trots att olja är både dyrare och skadligare för miljön. Vi måste alltså ta hänsyn till mer än bara PEF, som t.ex. verkningsgraden för oljepannan.

Emissionsfaktor

Ur en miljösynpunkt är det viktigt att hålla nere utsläppsmängden skadliga ämnen vid energiproduktion. Emissionsfaktorn är ett mått på hur mycket koldioxid som släpps ut per producerad kWh. Eftersom vi utgår från den svenska elmixen som använder mycket förnyelsebar energi så hamnar emissionsfaktorn på 20 g/kWh. Om vi jämför detta med olja som har en emissionsfaktor på cirka 310 g/kWh står det klart att el skulle valts för att värma upp bostaden om det endast var emissionsfaktorn man tog hänsyn till.

Driftskostnad vid direktverkande el

I Sverige användes år 2008 i snitt 84 kWh direktverkande el per kvadratmeter bostadsyta. Om vi räknar med ett elpris i överkant på 1,4 kr/kWh resulterar det i en kostnad på 118 kr/kvadratmeter. Om vi än en gång jämför med olja som i snitt förbrukade 186 kWh per kvadratmeter till ett pris av 1,3 kr/kWh resulterar det i en kostnad på 242 kr/m2. Utöver driftskostnaden så bör man även titta på installations- och underhållskostnaden för att få totalkostnaden. Direktverkande el är relativt kostnadseffektivt att installera jämfört med andra värmesystem då det är enkelt och går fort. Det är bara att skruva upp radiatorer på väggen och dra elledningar. Underhållet är minimalt och därigenom billigt, man behöver inte låta anlita en tekniker, som behöver se över systemet då och då, eller en sotare.

Olja må ha en lägre PEF än direktverkande el men i slutändan blir det ändå dyrare. Ur miljösynpunkt är el att föredra framför oljeförbränning, hur mycket bättre beror naturligtvis på hur elen framställs.

 

Ju energisnålare ett hus är, desto mer talar för elvärme eftersom ju mindre energi man löpande behöver betala för, desto större del av totalkostnaden står installation och underhåll för. En elradiator kan enkelt placeras där man vill ha den och bygger man om så är man t.ex. inte beroende av var dragna rör finns. Kallras från fönster upplevs som obehagligt och ger kalla golv samt att strålningsvärme uppfattas som något komfortabelt. En bra placering för en elradiator är därför under fönster, och helst ska radiatorn även vara lika lång som fönstret. Om det finns väggventiler som tar in friskluft så bör även de sitta vid fönstren, på så sätt tar radiatorn även hand om det kallraset.

Du kan säkert redan en hel del om vad du har för valmöjligheter till uppvärmning. I figurerna nedan illustreras olika jämförelsefaktorer. Vi ser att el (grön stapel) har den högsta primärenergifaktorn samtidigt som driftskostnaden och emissionsfaktorn är låga i jämförelse till de andra metoderna. På grund av att beräkningen av PEF inte är helt transparent lägger vi inte lika stor vikt vid den som vid de andra faktorerna. Då ser vi att geovärme går vinnande ur jämförelsen med direktverkande el strax efter.

Investeringskostnaden för geovärme är dock betydligt högre än för direktverkande el vilket motiverar användandet av direktverkande el i många fall.

direktverkande el diagram

 

jämförelsen mellan de olika metoderna har vi sett på tre faktorer; primärenergifaktor, koldioxidutsläpp och kostnad. De siffror som står till grund för jämförelsen är tagna från säkra källor, bland annat SCB. Siffrorna är från 2008, då det tar lång tid innan statistiken blir tillgänglig, men värdena ändras inte så mycket år från år.

Relaterade produkter

Leave a reply