Energibesparing vs komfort

Energibesparing vs komfort

Hur mycket kan vi spara? Energibesparing är på tapeten överallt i byggbranschen. Enligt Dipl.ing. Mikko Iivonen, FoU-chef, Forskning och tekniska standarder vid Rettig ICC är skillnaderna stora mellan olika länder och målen sätts därefter. I de olika länderna varierar även byggnadstyperna avsevärt. Vi ställde 4 frågor till Mikko.

Inom Norden har vi redan hunnit långt – frågan är hur mycket kan vi än spara på värmen i Norden?

– Inom nybyggnation ser jag inte stora nya besparingspotentialer. Genom tekniska hjälpmedel, förbättrad isolering och ventilation med värmeåtervinning har vi uppnått en energinivå som praktiskt taget är svår att ytterligare minska. Energiförbrukningen i nya normala småhus är i storleksordningen 80 till 120 kWh/m2 och i flerbostadshus något lägre. Mätningar har visat att så kallade passivhus, som allmänt anses vara energieffektiva har en energiförbrukning på cirka 60-80 kWh/m2. Sammantaget är nya byggnaders energiförbrukning betydligt större än vad teoretiska beräkningar visar, säger Mikko.

I äldre byggnader är situationen en annan. Det finns naturligtvis äldre byggnader med låg energiförbrukning nästan på samma nivå som nybyggnation, men majoriteten av byggnaderna har stora besparingsmöjligheter. – Det finns undersökningar som visar att äldre flervåningshus har upp emot 50% besparingspotential. Äldre byggnader har en energiåtgång i klass med ungefär 150 till 180 kWh/m2. Emellertid kan skillnaderna vara stora beroende på byggnadstyp och användarvanor, konstaterar Mikko.
– Den enskilt viktigaste faktorn för energianvändning i byggnader är folket. Folkets vanor och beteende i förhållande till energianvändning är mycket varierande och leder till stora skillnader i energiförbrukningen, säger Mikko. – För att uppnå betydande kostnadsbesparingar i energiförbrukningen bör den mätas mer individuellt. Dessutom bör hushållets maskiner och utrustning ses över för att förbättra effektiviteten av elenergin.

När blir komforten lidande jämfört med energibesparing?

– En sådan gräns har i min mening redan nåtts i nybyggnation. På grund av den höga nivån på värmeisolering och maskinell till- och frånluft med värmeåtervinning (FTX-system), klarar man inte längre av att utnyttja byggnadernas så kallade fria värmekällor, till exempel extra solljus, människor och elapparater. Rumstemperaturen blir svårstyrd från senvinter till höst: Byggnaderna överhettas och man söker kyla genom att öppna fönster eller genom maskinella kylanläggningar, vilket naturligtvis inte hjälper situationen i form av energibesparing.

-Bland annat EN 442-2 standarden behandlar förhållandet mellan olika radiatorers konvektions- och strålningsvärme. Termisk strålning anses vara en betydande komfortfaktor. Den kännbara strålningsvärmen fås genom vattenburna radiatorer, till exempel de som Purmo producerar. Konvektionsvärmen, det vill säga varmluften, från en radiator har inte samma komfortfaktor som just strålningsvärmen har.

Vad menas med uttrycket termisk arkitektur?

– Termisk arkitektur är en helt ny term som används för att beskriva förutsättningarna för rumsuppvärmning och hur och hurdan människan uppfattar termiska omständigheter i rummet. Ett jämförbart begrepp är mer känt inom belysning – ljusarkitektur. Människans sinnen reagerar inte på en helt homogen, ”färglös”, miljö. En homogen miljö ger svag fysisk eller mental stimulans – vilket är viktigt för både vår komfort och vår hälsa. Man kan jämföra ett helt vitt rum utan möbler, fönster och interiör med ett inrett rum. Vi behöver färg, form och dimension för att stimulera vårt synsinne och därigenom vårt välbefinnande. Samma gäller för värmekänslan. -Vi ingenjörer och arkitekter strävar kontinuerligt efter standardisering och homogena förhållanden. Det är inte alltid det bästa för människan, som är en komplex varelse. Därför skall en omfattande psyko-fysiologisk forskning startas kring detta ämne, konstaterar Mikko.

Slutligen – om du skulle bygga en villa till dig själv idag; vilken typ av hus och värmesystem skulle du välja?

– Dagens byggnorm är redan så pass energisnål att jag skulle låta värmeisoleringen följa byggnormernas miniminivå. Solskydden / persiennerna skulle vara dynamiska, det vill säga reglerbara. Värmesystemet skulle innehålla vattenburna radiatorer under fönstret för att ge den termiska komforten (termisk arkitektur) och i våtutrymmen skulle det finnas golvvärme och handdukstorkar för att hålla fuktigheten borta.

Radiatorvärme är en bra lösning för energibesparing.
Radiatorvärme är en bra lösning för energibesparing. Den bästa platsen för en radiator är under ett fönster, där den motverkar kallras.

Relaterade produkter

Leave a reply