Isolering av hus

Det finns pengar att tjäna genom att tilläggsisolera sitt gamla hus. Rumsvärme slösas nämligen bort på två sätt: förluster genom byggnadsskalet, fönster, väggar, tak osv. till omgivningen (överföringsförluster). Det andra sättet är genom luftflöden till omgivningen: ventilationsförluster och läckageförluster. Syftet med förbättrad isolering är att minimera överföringsförluster på det mest kostnadseffektiva sättet.

Isolering har alltid spelat en viktig roll för att hålla hus varma och torra, ända från den tid man använde hö, sågspån och kork. Dagens moderna alternativ, såsom fiberglas, mineralull, polystyren- och polyuretanplattor och skum, har medverkat till att ändra byggnadspraxis till att förlita sig mindre på värmeegenskaperna i tjockare väggar och högtemperaturradiatorer. Det är självklart att ett välisolerat hus är lättare att värma upp än ett som är mindre välisolerat. Det förlorar mindre energi och förbrukar mindre energi.

För hus som värms upp med vattenbaserade centralvärmesystem gäller en av de viktigaste förändringarna tilllopps- och returtemperaturerna på vattnet. 1977 var normen 90/70 (konstruktionstemperatur för tillopp/retur), långt över 45/35 jämfört med EnEV 2009. Helt klart har utvecklingen mot lågtempererade värmesystem möjliggjorts genom den ökade användningen av effektiv energiombyggnad. För att uppnå idealisk rumstemperatur behöver radiatorerna idag bara generera en genomsnittlig uppvärmningstemperatur på 50 °C. Situationen förbättras ännu mer för byggnader som är isolerade enligt standarderna EnEV 2009 till EnEV 2012.

isolering av hus

Den ökade energieffektiviteten i byggnader de senaste årtiondena har gjort det möjligt att sänka konstruktionstemperaturerna för radiatorvärme. På bilden har båda radiatorerna ungefär samma dimensioner. Önskad rumstemperatur är densamma i båda fallen. Bilden visar att för att uppnå önskad rumstemperatur i ett oisolerat hus måste tillopps- och returtemperaturerna vara mycket högre än i ett välisolerat hus. Fördelen är att radiatorn i det moderna rummet kan ha samma storlek som radiatorn i det gamla rummet beroende på lägre värmekrav efter isolering.

Värmevinster förbises ofta när man diskuterar effektiv energi. När elutrustning slås på, när ytterligare människor kommer in i byggnaden, när solen lyser in i ett rum ökar inomhustemperaturen. Energieffektivitet beror starkt på två saker: hur väl värmesystemet kan utnyttja värmevinsterna och därigenom minska förbrukningen av värmeenergi, och hur låga systemets värmeförluster är. Eftersom moderna byggnader är mer värmekänsliga, är det viktigt att värmesystemet snabbt kan reagera på tillfälliga värmevinster. Annars kan inomhusklimatet snart bli okomfortabelt.

Ett problem med förbättrad isolering är byggnadens ökade lufttäthet. Det kan leda till dålig ventilation, ökad rumsfuktighet, högt CO2-innehåll och fukt i konstruktionerna. Av den anledningen bör korrekt isolerade byggnader även förses med mekanisk ventilation. Lyckligtvis är värmeåtervinning från ventilationsluften en viktig källa till energisparande: Frånluftsvärmepump + tilluftsradiator alternativt mekanisk från- och tilluftssystem med värmeåtervinning.

Hur isolering påverkar värmeeffektiviteten

  • Isolering har alltid spelar en viktig roll för att hålla husen varma.
  • Den positiva verkan av ändrad lagstiftning > Förutom energibesparing och minskade kostnader var den omedelbara effekten av bättre isolering ett behagligare inomhusklimat.
  • Värmevinster och värmeförluster i moderna byggnader > När vi räknar in både värmeförlusterna och värmevinsterna kan vi fastställa den effektiva energin.
  • Det är viktigt att värmesystemet snabbt kan reagera på tillfälliga värmevinster.
  • Ju mindre värmekapacitet, dvs termisk massa värmeavgivaren har, desto större är möjligheten att reglera rumstemperaturen exakt.