Kalla passivhusgolv får bättre yttemperatur

Kalla passivhusgolv får bättre yttemperatur

Det är inte ovanligt att energisnåla hus har problem med kallras och golvdrag. Men rätt använd energi ger både låg energiförbrukning och och god komfort. Nya rön visar att installation av små elradiatorer kan ge god komfort i passivhus – utan att energiförbrukningen ökar.

LVI presenterade genom sin FoU-chef Rickard Adlercreutz en del intressanta mätresultat på Nordiska Passivhuskonferensen som hölls på Chalmers Konferenscenter i Göteborg. – Luftvärme från värmepatronerna i konventionella passivhus räcker inte till för att motverka kallraset från den nedåtriktade luftström, som bildas trots att fönstren är av treglastyp. Men konvektion från vägghängda oljefyllda elradiatorer ger med sin uppström av värme en extra poäng när det gäller den fördelningen av värmen i ett rum, hävdar civilingenjör Rickard Adlercreutz.

– Vi har mätt inverkan av oljefyllda elradiatorer med låg effekt på 200-300 W, som fungerar som en bra komplementvärmare. Vi förbukar inte någon mer energi än tidigare använda värmesystem, fortsätter Rickard, utan vi fördelar värmen betydligt bättre via de oljefyllda radiatorerna.

Gunnar W Bergman, författaren av ursprungsartikeln, anser för sin del att det är vilseledande att uppge att passivhus saknar värmesystem. I realiteten är de hus som är luftvärmda via värmeptaroner, varför dessa rent byggfysikaliskt inte alltid fungerar som det är tänkt.

När elradiatorerna slogs på förbättrades golvtemperaturen  i den passivhuslägenhet där mätningarna gjordes. Vid mätningarna använde man sig av en så kallad svartkroppstermomemeter, som i sin tur är ett mått på hur en människa upplever värmekomforten. De boende uppskattade att de via elradiatoralternativet kunde ställa in olika temperaturer: lägre i sovrummet och högre i vardagsrummet. Luftvärmealternativet är ostyrbart.

Jämnare värme

Den operativa temperaturen, dvs medeltalet av de värmestrålande ytorna och luftvärmen i allrummen, förbättrades märkbart i den lägenhet i ett passivhus i Västsverige som man mätte i. Vad som upplevs som särskilt positivt var att man via radiatorernas termostater kunde hålla en betydligt jämnare temperatur än tidigare. De boende kunde då själva bestämma den temperaturnivå, som önskades i varje rum. – Den individuella styrningen och regleringen av temperaturen i varje rum var positiv, understryker Rickard Adlercreutz.

– Här fick nu de boende en chans att åstadkomma en hyfsat jämn temperatur både horisontellt och vertikalt, fortsätter Adlercreutz, som dessutom har jämfört radiatorerna med en större punktvärmekälla i form av öppen spis inne i ett rum.

Eldstaden åstadkommer endast en ojämnt fördelad värme som snabbt avtar med avståndet, Mindre värmekällor i form av radiatorer visar sig däremot ge en jämnare fördelad temperatur både genom strålning och genom konvektion. Luftvärmen i det tidigare nämnda FTX-systemet (värmeåtervinning i ventilationsluft) tenderar att slå nedåt. Radiatorvärmen via konvektion ger däremot en uppåtgående värmeström, som förmedlar värme betydligt snabbare ut till alla rumsytorna.

Obehagligt kallras från treglasfönster

Rickard Adlercreutz formulerar detta förhållande så att man med det tidigare värmesystemet får en negativ inverkan på bland annat golvets yttemperatur och luftens temperatur 10 cm ovanför golvet. Detta sker genom kallraset från treglasfönstren. Den låga yttempereturen på 19,7 grader som mättes upp på golvet innan några åtgärder vidtogs upplevdes rent subjektivt som mycket obehaglig. När man sedan via radiatorerna kom upp i 20,9 graders yttemperatur på golvet i kombination med att lufttemperaturen ovanför golvet också hade ökat med cirka en grad upplevdes temperaturökningen, som att en betydligt bättre rumskomfort hade uppstått. Denna lilla skillnad på en grads temperatur påverkars naturligtvis av vilket material golvet består av. Ett plastgolv som lagts på betong upplevs som särskilt obehagligt beroende av materialets stora ledningsförmåga jämfört med ett parkettgolv. Det som är intressant är att man via en lågeffekts komplementvärme får en avsevärd förbättring av den operativa temperaturen, dvs. den fysiologiska  ”upplevelsetemperaturen”, utan att energiförbrukningen i lägenheten ökar.

Rickard Adlercreutz betonar att en alltför lågt satt golvtemperatur ner mot 18 grader innebär en förlorad komfort. Golvtemperaturen bör ligga runt 20-22 grader för att man ska uppleva sitt inneklimat som komfortabel. Det gäller således att få till rätt värme på rätt plats.

 

Utdrag från en artikel skriven Gunnar W Bergman i ERA 7/2014.

Leave a reply